När livet är som mest hektiskt slänger man sig med termer som "Relax, we fix it in post", "Nä, vi mörkar det på PPM, de kommer aldrig våga stänga ner inspelningen" och "Törn dö Set". Man hatar det. Vanligen tar man ut det på de som minst förtjänar det. Man låter sin rumänska chaporon få spraken och tvingar ut en rumänsk familj på gatan, man skäller ut producenten och tycker att de 90000 man kammar in på en dag är klar slavlön. Man känner sig tagen gisslan( detta är förvisso sant men man har tagit sig själv som gisslan genom att köpa allt på avbetalning...) av byrån och man är arg och grinig och känner att konstnärjaget är plågat(konstnärsjaget, hahahahahahahahahahahahahaha). För att på något sätt manifestera känslan av att inte vara smutsig reklamare klankar man ner på andras jobb(och undgår där med den övergripande problematiken, all reklam är skit)
Så är det i stormens öga. Så här på andra sidan, mitt iledigheten kan man ibland sakna en kommentar i stil med "Could he be more happy-sad?" från byråns sida. Impulsivt svarar jag från soffan, "yeah yeah, we fix it in post".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar